Fundersam

Ja har suttit och funderat på en sak i ett par dagar.. Eller joo, ja har gjort det nu när ja inte känt mig 100 % och så..
Såklart handlar de om vänner eller va man ska säga..

Men ibland känns det som om man är världens mest ensammaste människa med INGEN som bryr sig eller ens orkar reagera eller va man ska säga..då vet man inte va man ska göra, det enda som känns bra då är att gräva ner sig och aldrig mera komma upp igen..Men det är ju då de kommer fram. När man är det i det allra djupaste och inte vet va man ska göra.
Det är då DEM kommer fram och visar att det verkligen finns någon, de som är oroliga.

Ja har tvivlat på det ett tag och trott att ja inte hade några som brydde sig,för så känns de när man är där nere, men nu har ja insett att ja har de allra bästa. De som verkligen vill att man ska klara sig och må bra. ja vet inte va ja hade gjort om inte de där personerna hade funnits vid min sida och dragit mig uppåt,pushat mig..

Sen har ja även tänkt på en annan sak ang vänner och vilka man kan öppna sig för.
Det finns människor ja har träffat och känner att ja står riktigt riktigt nära men som ja ändå inte kan "prata" med på DET sättet..vet inte varför..men sen kan man träffa en person och bara känna att det "klickar" och så kan man öppna sig efter bara första försöket eller första gången man träffas. Det är lite konstigt. men de personer som ja har gjort så med kan nog känna sig lite speciella eftersom ja har svårt att öppna mig..men ibland kan ja känna att ja bara vill snacka med någon utomstående, någon som förstår mig fast ändå inte vet. jag värdesätter de pratstunderna väldigt mycket och man får på något sätt ny energi på något konstigt sätt.
men ja kan nog inte riktigt förklara vad det är som ja försöker att säga men iaf.

Man ska helt enkelt inte ge upp när man är där i det djupaste utan man ska väl försöka öppna sig för folk, även om du aldrig träffat dom förut men ändå känner att det känns rätt..för dom samtalen är som sagt väldig "sköna" att göra eller va man ska säga.
Så just nu känner ja att ja skulle behöva ha ett sånt samtal men man vet inte när de där "slumpmässiga" kommer men man får helt enkelt ta en dag i taget känns det som just nu..

Ja ska fortsätta kämpa!
Ny vecka, nya tag!!!


Kommentarer
Postat av: Ciccie

Jag förstår exakt vad du menar Sötis! <3

2009-06-15 @ 10:04:18
URL: http://ciccie.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0